Sällskapsskratt

In i döden trött. Håller på att tappa motivationen att skriva. Orkar inte med alla människor jag dagligen måste träffa. Värktrött i kroppen. Ominte våren och värmen kommer snart blir jag galen. Å andra sidan gör det ju djävligt ont när knoppar brister, har jag hört. Jag sätter mina elever i arbete och dricker pissljummet kaffe. Då hör jag plötsligt gapskratt från en ventil i taket. Jag följer ljudet, kommer fram till en dörr, smyger in.En hel klass håller på att skratta sig fördärvad åt Picassos äventyr. Jag skrattar själv snart så jag nästan kiknar. Min dag är räddad. Resten av dagen går som en dans och på vägen hem köper jag en månads träningskort på Friskis oc Svettis och, - håll i er nu, en timme senare svettas och skrattar jag tillsammans med 24 kvinnor och en man, jag som inte tränat på tre år! Det är inte så dumt med sällskap ändå.