söndag 22 april 2012

Kanalgrävning och kallsup


Det hade länge varit ett önskemål att binda ihop Lillmaren och Stormaren och nu var kanalen färdig. Irma skrockade förtjust. Nu skulle det bli så mycket lättare att transportera mjölkkannorna ner till saltsjön.  Tänk att slippa lyfta ur mjölkkannorna från båten för att dra dem på kärra genom skogen i femtio meter, lasta av dem och i båten igen och så fortsätta rodden i ekan över sjön. Att kanalen nu var klar skulle firas.

Johanna, hjonet, hade kärnat smöret och nu drog hon vällustigt in doften av nykärnat smör i näsborrarna. Hon såg sig omkring, tog så skeden och skar genom smöret och stoppade i mun. Hon himlade med ögonen av välbehag, lade skeden åt sidan och tog kniven och bredde smör på limpskivorna och skar tjocka skivor av den rökta skinkan. Bondmoran hade sagt till om rejäla skinkmackor till karlarna. De färdigbredda smörgåsarna lade hon sedan i korgen tillsammans med glasen och flaskan. I dag vankades det kallsup till smörgåsen, fattas bara annat!

6 kommentarer:

  1. kul att läsa det här var sånt som jag skulle vilja läsa mera av bra.

    SvaraRadera
  2. Ja, kul att läsa. Man dras med till en annan tid.

    SvaraRadera
  3. Bra, jag har inte hört om kallsup i den betydelsen.

    SvaraRadera
  4. bra beskrivningar, vattnas i munnen.

    SvaraRadera
  5. Kära slöa systerdotter (du har inte puffat på två dagar)! Som svar på ditt ps angående namnet på min puff "Glad påsk" idag, så undrar jag över det, jag med. Den skulle väl ha knutits ihop litet bättre, den där texten, så att påsktemat kom fram igen, men det blev inte så. Vi får väl vara glada att Filippa överlevde. På det sättet blev det en glad påsk..?

    SvaraRadera