måndag 9 juli 2012

Någonstans i Sverige del 3

Mmm. Jag slickar saligt av skeden. - Guuu vilken go aoili, säger jag och slänger skeden i vasken. - Håller me, men rödingen som hon, den där trevliga (och snygga tjejen i vår ålder, tänker jag) rekommenderade var faktiskt inte jättegod. Ja håller nog laxen för nummer 1, eller va tycker'u fortsätter maken. - Jo du har nog rätt. Rödingen var lite tam, vi borde börjat med den och avslutat med den rökta Laxen, säger jag och smackar lite.

Vi har just checkat in i en av Cermentas gamla arbetarbostäder i Hällekis vid Vänern och avnjuter fisken som vi köpt i ett rökeri vid Vättern. På brödet matskedsslevar vi upp aiolin som även den inhandlats på rökeriet. Sedan kan vi inte låta bli att  tala om matupplevelsen på Vinön, dit den lilla bilfärjan tog oss igår.

Vinön var väldigt vegetativ och vimlade av mygg. Övernattningen var - en campingstuga nästan mitt på en skolgård (very romantic). Eller inte. Efter en dusch i skolans källare var det dags att gå på lokal, närmare bestämt Wärdshuset på Vinön. Min man hade läst några bloggar om att maten var ovanligt bra där. Och dit gick vi och möttes av en tom restaurang med en gigantisk veranda à la grekisk taverna med plasttak. Okay, tänkte jag, okay. Det är bara att bita i det sura äpplet för detta är enda restaurangen och någon affär finns inte på ön. Och så fick vi vår livs matupplevelse! Carpaccio tillagad på oxe från ön, Halloumi från en gård på fastlandet, bägge förrätterna höll fantastiskt god kvalite och jag vet vad jag talar om för förra veckan var jag på Klockargården i Tällberg och... Nä, det är en sådan tråkig historia att jag inte vill tänka på den. Till varmrätt valde vi i alla fall abborre från Hjälmaren stekt i rökt gösrom serverad med klyftade rödbetor, potatis som efterstekts i rödbetsspad, sockerärter samt ett kryddsmör - en himmelsk anrättning som bara hade ett aber; den tog slut alldeles för fort.

Solen har gått ner bakom Cementas gigantiska industrianläggning. Det är dags att sova. I morgon ska vi stifta bekantskap med en man som föddes med guldsked i mun. Ledtrådar: Läckö och Varnhem. 

6 kommentarer:

  1. oj va hungrig jag blev fisk är så underbart gott

    SvaraRadera
  2. Å god mat det är magiskt det...

    SvaraRadera
  3. Men! För mycket god mat. Nu kommer jag att ligga vaken, hungrig =)

    SvaraRadera
  4. Kidnappningsdramat kom av sig något men det kompenseras faktiskt av den där abborren i gösrom ... tills vidare;)

    SvaraRadera
  5. Gillar som man säger på facebook.

    SvaraRadera
  6. Hej,jag representerar Klockargården i Tällberg och undrar vad som inte var bra med maten där, så vi kan bli bättre? hör av dig till mitt mail anders@klockargarden.com TACK!
    /vd Anders Sandberg

    SvaraRadera