Forts Hotet

Forts på Hotet

Du vaknade, saknade dig själv.

Du hade fortfarande lite ont i kroppen, men det var sekundärt. Egentligen var det värst med själen, men det, det orkade du inte ens tänka på. Hur som helst; den syntes inte utanpå.

Du lade omsorgsfullt på en brunkräm. Du synade ansiktet noga i spegeln och tog lite glans på läpparna, mascara på ögonfransarna, så till sist lite rouge på kinderna . I vanliga fall brukade du vara brun så här års och använde aldrig brunkrä, inte ens på vintern. Du såg dig i spegeln, inte ett spår, du var nöjd och de nya kläderna som du köpte igår satt perfekt. Du var noga med ditt ytte nu. Håret hade börjat växa ut på dig, fläckarna syntes inte längre, så du behövde inte längre göra något särskilt åt det, bara kamma. Du försökte le, men det blev mest en grimas: OK guys, here I come! sa ändå ditt kroppsspråk, när du grabbade handväskan, låste dörren, tog trappornai ett svep och gled ut på gatan med högburet huvud.