måndag 28 maj 2012

Etuiet

En rund plåtask dekorerad med en ananas, Fazer tryckt rakt över. Det måste vara min lillasysters tänker jag, hon hade alltid en massa etuier där hon sparade sitt liv. Att öppna den är nästan som att läsa hennes dagbok, men jag gör det ändå. Jag ler. Hur gammal kan hon ha varit när hon sparade det här? I nämnd ordning plockar jag upp: en visselpipa, ett litet, litet trasigt dockben, en oansenlig sten(tyckte nog inte hon), pärlor (oäkta), en pytteliten slev, en 10-öring, en liten Rosapantern, en lösmustasch, en bit järnskrot och slutligen en badge som det står Facklig frihet på. Jag bestämmer mig för att slå in asken och ge henne den då vi ses.

7 kommentarer:

  1. Gulligt! Nyfiken på var huvudpersonen hittade asken och hur hon kommit dit...

    SvaraRadera
  2. Tänk vilka minnen man sparar ibland. För andra betyder de inget, men för en själv allt

    SvaraRadera
  3. Rart. Svårt att förstå vad andra sparar på.

    SvaraRadera
  4. Underbar text. Jag ser allt framför mig.

    SvaraRadera
  5. Underbart, tycker jag också. Va kul det vore om jag hittade en sådan ask, med sådant jag själv sparat och glömt. Fint!

    SvaraRadera