Fluffig raggmunk

Passar mig inte alls; fluffig! Meningslöst ord för min sinnesstämning. Kan en tanke vara fluffig? Jag vill ju bara tänka nu! Fluffiga drömmar tror jag att jag hört talas om, men sådana drömmar har inte jag! Men jag fick fluffiga raggmunkar i veckan. Smeten hade vispats med elvisp och raggmunkarna låg och myste och pyste i pannan, stekta i fettet från fläsket. På tallriken uppenbarade de sig i fluffigt tillstånd. Det var särdeles gott med fluffig raggmunk.

Jag sitter och tänker...

Jag sitter och tänker på den där lyckan vi alla hoppas på och jagar efter. Jag tänker att vi har blivit grundlurade allihop. Jag har jagat i onödan, trott att mitt liv är utan mening bara för att jag inte är lycklig. Nu vet jag bättre; det är meningen, innebörden, som är det  viktiga; att ge; att göra skillnad; att finnas för någon.

Mitt liv framstår nu i en annan dager. Mitt liv har mening även om jag inte är lycklig. Och nu ska jag säga er: med denna insikt följer en slags frid. Det är nästan skrattretande enkelt alltihop, ja det vet ju ni! För vad är egentligen lycka annat än bl.a. bl.a. bl.a.? En fis i kosmos eller, i bästa fall, en smältande glass en het sommardag. Meningen däremot är fast, bergsäkert! Den bara är.

Kan det verkligen vara så enkelt? I morgon vet vi. Om mina mungipor fortfarande hänger ända ner till midjan, om min olust inför allt består, om jag sparkar sönder tvättmaskinen, då är min känsla fel. Men jag är förväntansfull inför morgondagen; hur kommer jag att känna? För lyckan kan man hitta men meningen måste man känna.

Under en rymd av tid

Under en rymd av tid sökte jag lyckan när det var meningen jag skulle söka.
Och jag sökte och sökte efter att få,  i en tid då jagborde ge.
 Ytligheten var lätt att finna; jag borde ha sökt känslan; min känsla i sökandet efter meningen; meningen med allt.

Sanningen

S. Anningen -
K. Rävande
R. Annsakande
I. Tuslitande - 
V. Ämjeligt
A. Vslöjande.

ÖVERDRIVA

Ö verdjävligt
V edervärdigt
E ttersurt
R ysligt
D jävelusiskt
R ättvist (en illusion)
I nga andra (måste)
V ärst
A lla andra (har allt)

Ny tillhörighet

På byggmarknaden idag beklagar jag mig för ett par om hur svårt det är att veta hur många hyllplan jag behöver och vilka bredder. Mannen vet vad jag borde gjort: rita upp hyllan på ett papper, det går inte att bara ha en bild i huvudet, säger han. Så klart, dumma mig! Nå, jag funderar och räknar lite i huvudet. Paret dividerar, verkar inte överens. Jag hör mannen säga att det inte gör något om de köper fel för de måste säkert ändå åka tillbaka för att komplettera. Hm, hur var det med den där ritningen egentligen? Jag är tvungen att säga att det tydligen inte ens är lätt då man har en ritning. Nja, säger mannen, problemet är att vi är gifta och tycker olika. Ja, numera tillhör jag den skilda skaran och fördelen är att man slipper kompromissa. Å andra sida måste man också göra allt själv och det är inte så lätt, säger jag. Men tänk vad mycket du lär dig, säger mannen förnumstigt. Eller hur! tänker jag.

 I morgon måste jag åka tillbaka eftersom jag glömde byta konsolskenan som jag köpt fel längd på och  några av hyllplanen måste också bytas. Det blir fjärde gången jag åker tillbaka, men Tänk vad jag lär mig! Men en ritning gör jag inte! Näe!

Hoppfull

Näe! Nu är jag så där hoppfull igen. Jag vet ju att det är förenat med livsfara. Jag vet ju att fallet blir stenhårt och ändå, ja ändå hoppas jag.
Drömmer,
Planerar.
Fantiserar.
Skrattar!
Skrattar?

Lever upp.
Lever några dagar på hoppet.
Snart är allt som vanligt igen.