Den kom tidigt i år - influensan, alltså. Med feber, halsont, kroppsvärk, illamående och ljuskänslighet satte den stopp för vidare arbete och svampplockning i stället krävdes sängläge. Det har nu gått en vecka och jag ligger fortfarande till sängs! I sängen: kroppssvett, mobil, böcker, dyrbara näsdroppar, x antal kvalster samt en fet padda - människans absolut bästa vän. Kring sängen: näsdukar, bakterier, tidningar, snorpapper samt en hel del råttor, som jag helst vill blunda för. Tror jag ligger en vecka till... (Såvida inte E. kommer och leker att hon städar.)
Men så blir det kärnvapenkrig och jorden går under så att till och med fiskarna dör ut.
För kännedom: Texten inom parentes är en blinkning åt Charlottes blogginlägg den 22 sept.
Haha och tack för blinkningen. Med tanke på hennes sju vredesutbrott före frukost sätter jag henne med glädje på nästa tåg. För städa - det gör hon.
SvaraRaderaBra text där man ler igenkännande över hur det är när man ligger där, däckad. Och mobilen skall vara med - det är självklart =)
Mobil och padda. Visst. Jag förstår precis.
SvaraRaderaKrya på dig.
SvaraRaderaRåttor, kvalster och padda - det där låter ju urmysigt! Det var f.ö. just så jag lyckades bana väg för mitt sköna ryggskott:)
SvaraRaderaKrya på dej! låter mer som äckligt är temat än dyrbart, men hög
SvaraRaderaigenkänningsfaktor i alla fall.Själv smyger jag runt med en gipsad
arm och ett väldigt mörkblått öga.
Usch,influensa är inte att leka med. Fast känslan när den lämnar kroppen och man kan börja äta igen är underbar.
SvaraRadera