Under täcket
gömmer sig små små
snökristaller.
Under snötäcket
ligger gamla grenar
skavfötters.
tisdag 12 februari 2013
måndag 11 februari 2013
Näe, nu orkar vi inte mer
I morse tillkännagav påven, på latin, att han ämnar avgå den 28 februari klockan 8 detta år. Som skäl gavs att han saknade tillräcklig fysisk och andlig styrka för att utöva sitt arbete. Nu tänker jag; om inte ens påven orkar, hur ska då jag orka?
lördag 9 februari 2013
En midsommardans på en ö någonstans
Jag minns att du ofta du rensade nät
Jag satt bredvid med fiskar i knäet.
När din sparris i jorden växte sig stark
Var du stolt som en greve i sin park.
Svarta dagar du svor över flaskans kemi
En ojämn match, inte ens en remi.
Du kom inte hem, drack tills det var slut
Vi väntade hemma men somnade till slut.
Du var
En midsommardans
På en ö någonstans
En midsommardans
På en ö någonstans
En grusad gång, du finns ingenstans
Du är borta, hallonhäcken mist sin glans
Vi går uppför trappen där du så ofta stått
Och vinkat hejdå till oss när vi gått.
Det är mörkt det är tyst det är kallt i ditt hus
Du brukade alltid ha tända ljus
En vägg med foton ler emot oss
Och där hänger sånt som vi gjort förstås
Du var
En midsommardans
På en ö någonstans
En midsommardans
På en ö någonstans
Köksbordet täckt med tidning och kartong
På stolen ligger en lappad kalsong.
Gaffatejp, överallt spår av ditt slit,
Din dagbok berättar: ditt liv var skit
Vi sitter bland rester; ditt liv blev det här
Internationalen inte åt alla lycka bär
Vi skruvar ur lampan, släcker ett ljus
Så låser vi dörren och lämnar ditt hus.
Du var
En midsommardans
På en ö någonstans
En midsommardans
På en ö någonstans
fredag 8 februari 2013
tisdag 5 februari 2013
Rosenmunnen
Nej!
Hon sitter ju kvar!
Varför gick hon inte?
Jag frågar. Hon vet inte.
Och ändå håller hon på att gå sönder.
Det vet jag.
Nu.
Nu går hon sönder.
Nej!
Nej, måste vara stark -
för henne, den lilla.
Hon med rosenmunnen.
måndag 4 februari 2013
Ett ord betyder så mycket
Jag har kommit på det! Misstänker! Ja, så är det förstås!
Ann Ljungberg håller på att ta farväl. Det är ajöss med Skrivpuff!
Man saknar inte kon förrän båset är tomt, brukar man säga. Vad är vi utan Anns Skrivpuff, denna fenomenala ordtjänst? Vem kan starta något liknade, utan ersättning? Vem? Vem? Någon som orkar/ids/kan/förmår/mäktar att sköta om en sådan sida? Inte jag, i alla fall. No Way! Om det är så, att detta är slutet så, nej, jag kan inte tänka på det...
Hela köket i sorg.
Kaffet beskt.
Fryser.
Oär.
Ska vi ta farväl nu?
Ann Ljungberg håller på att ta farväl. Det är ajöss med Skrivpuff!
Man saknar inte kon förrän båset är tomt, brukar man säga. Vad är vi utan Anns Skrivpuff, denna fenomenala ordtjänst? Vem kan starta något liknade, utan ersättning? Vem? Vem? Någon som orkar/ids/kan/förmår/mäktar att sköta om en sådan sida? Inte jag, i alla fall. No Way! Om det är så, att detta är slutet så, nej, jag kan inte tänka på det...
Hela köket i sorg.
Kaffet beskt.
Fryser.
Oär.
Ska vi ta farväl nu?
fredag 1 februari 2013
Farväl
Hon sitter där än. Ja inte på samma stol och inte i samma rum, men ändå... Hon visste att hon borde gå. Nu. Ändå är hon kvar.
En lapp, ett ord senare. Och hon är borta - äntligen.
En lapp, ett ord senare. Och hon är borta - äntligen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)