Hon kunde inte vänta längre

Hur många gånger hade de diskuterat detta? Hur många gånger hade hon dragit det kortaste strået? Hur många gånger hade hon fått höra att de inte hade råd?  Men det var annorlunda den här gången. Nu hade hon lovat sig själv att inte falla undan, inte ge sig. Hon kunde inte vänta längre på den förbannade bastun! När han som vanligt kom dragandes med samma gamla nötta argumenten började hon gråta. Då blev han tyst. Såg på henne. Och vände! Hon stirrade förvånad på honom.  Fjorton år, fjorton år hade det tagit henne att förstå hur hon skulle göra för att få som hon ville; bete sig som ett våp och gråta!