En liten "krabat"

Kunde någon annan passa hennes lilla krabat?

”Vill du hänga med till Rom, nästa vecka?”

Klart hon ville,. Det skulle bli hon och tre andra tjejer. En kände hon bara helt flyktigt, men de andra två hade hon känt länge. Det var bara ett litet aber; det skulle vara BF. Hon visste inte riktigt hur hon skulle lösa det. Hon var ju ensam nu så hon kunde inte räkna med någon handräckning från honom.

*

De hade träffats på en bar, hon var nyskild. De hade, så att säga, fallit för varandra. Redan under vecka två började han bearbeta henne. Själv hade hon redan tre i ett tidigare äktenskap, men han hade övertalat henne och så gick det som det gick. Ett tu tre så jäste det. Men för några månader sedan hade han stuckit, packat sitt pick och pack och dragit. Fegat ur, helt enkelt. Hon hade väl inte gråtit precis men inte heller jublat.

**

Hon ringde till vänner och släkt, men ingen kunde hjälpa`na

”Jag får ingen som kan passa`n!”, sa hon när hon ringde tillbaka till Lisa. ”Kan inte följa med.”

”Men herregud, du bor ju i Stockholm. Det finns ju ett hotell som specialiserat sig på såna!”

”Va?” Visst ja, det hade hon ju rätt i. ”OK, jag kollar upp och ringer tillbaka.” sa hon la på.

***

Hon var först lite tveksam. Kunde hon verkligen lita på att någon annan kunde mata hennes lilla krabat? Några dagar senare lämnade hon över sitt lilla skötebarn Åsa och Markus. Hon visste att hon med gott samvete kunde lämna över matningen i deras vård. Nöjd och belåten stängde hon dörren till surdegshotellet och tog en taxi till Arlanda.