New York

Hon hade aldrig haft någon längtan till new York, men nu satt hon här på planet i alla fall. Hon var inte alls flygfärdig, över huvud taget inte. Var det något hon var så var det flygrädd. Vad fan gör jag här, tänkte hon. Hon hade låtit sig övertalas av dottern som ville shoppa i New York. Varför hade hon gåttmed på det? Egentligen hade hon inte råd hon skulle ju köpa lägenhet och visste att det skulle kosta en förmögenhet. Hon hade tappat styrseln alldeles, lät sig ledas än hit, än dit. Om man bara fick lägga sig ned och vila, tänkte hon. Vad hon egentligen behövde var inte nån jävla storstadsstress just nu. Hon behövde ju för faan kontemplation. Ett kloster. Ja, hon skulle åka till ett kloster, sen. Måste få frid. Lugn. Ro.

Hon kollade i väskan att Sobrilen låg där. En vän i nöden. Hon hade tagit en, visste att hon inte behövde mer, men den enda lilla behövde hon i alla fall! Dottern satt bredvid och tjattrade. Glad. Upprymd. Ja, rentav lycklig. Själv måste hon förställa sig. Hon kände nu hur tabletten började verka. Lederna slappnade av. Hennes tal blev enstavigt och släpigt till dotterns förtret. Så var hon borta.