Kvinnan som försökte

Hon låste badrumsdörren om sig, klädde av sig allt utom BH och trosor. Smorde omsorgsfullt in sig med en kräm från BodyShop och tog lite parfym i klyftan mellan hängbrösten. Tvingade sig därpå att betrakta sin spegelbild. Hon hade varit vacker en gång. Då. Nu hade det gått stå i äktenskapet och hon mindes inte när de senast hade haft sex, men nu skulle det ske.  De hade pratat om det, sagt att de måste skärpa sig, annars var det snart en avgrund mellan dem.

Hon drog ut den nedersta lådan. Där låg de. Det var säkert 20 år sedan hon haft dem på sig. Färgen hade mattats av. Kanske kan man glänsa upp dem med lite olivolja, tänkte hon. Hon smög ut i köket och tog en skvätt Virgin oil, log lite åt etiketten. Så drog hon på sig de nu glänsande röda. Hon gick mot sovrumsdörren. Tvekade. Tänk om han skrattade. Nu kände hon sig löjlig, det var kanske inte en sån bra idé trots allt, tänkte hon. Men så erinrade hon sig alla gånger då hon tidigare haft dem på sig och de hade älskat vilt och passionerat.  Och han hade till och med skrivit en insändare Inge & Stens sexspalt om deras förehavanden med de spetsiga röda gummistövlarna.  Hon blev fuktig av minnet. Resolut tryckte hon ner dörrvredet, men blev ståendes i dörröppning. Innanför dörren stod ett par svartglänsande lackskor med skyhöga klackar. Påstod: "Gör mig lycklig; ta på dig dessa skor och spänn fast dig i handklovarna på sänggaveln." Villrådigt tog hon ett steg in i rummet. Hon visste inte vad hon skulle tycka. Det här hade hon verkligen inte väntat sig. Handklovar! Hade han blivit tokig, eller? Nä, det här tänkte hon inte gå med på. Den förväntan hon nyss känt vändes till en känsla av förnedring. Vad skulle hon säga till honom? Skulle de alls ha något att säga till varandra efter detta? 

Med bestämda kliv gick hon fram till garderoben, satte på sig rejäla kläder och smet ut genom altandörren. Hon gick utan mål. Och frös i sina  gummistövlar gjorde hon också. Dessutom klämde vänsterstöveln över hennes Halux valgus. Hon gick där och  tänkte på sitt långa äktenskap. Vad hade man att erbjuda varandra efter så många år? Visserligen är det trevligt med överraskningar, men denna var väl magstark. Hon hade all anledning att tänka över sin framtid, tyckte hon. De skulle aldrig hitta tillbaka till det som varit, det visste hon nu. Men vad hon skulle göra, det visste hon inte. Om framtiden visste hon ingenting. "Rien".