Läser ”strunt” i Strountes.
Läser om kålhuvudet och korvarna.
Blir hungrig.
Tänker på dagens middag.
Inte kål. Inte korv.
Tänker på fisk.
Vad tänker en fisk på?
- Ja, den tänker inte på Fish and Chips
på Fisherman Inn i Fishtoft i
England
eller den goda Hollandaisen med
mosade potäter.
- Nej, den tänker på Helgeöjfjorden
i Tromsö.
Ja, härliga hälleflundra!
Ja, lena lax!
Återvänd till ett liv på
egna villkor
till er natur bortom vår onatur.
Annars blir ni bara fiskpinnar.
Gillar tankarna och sättet du för fram dem på.
SvaraRaderaOriginal av Ekelöf: Kålroten och korvarna, första verserna. Jag har inspirerats av den.
RaderaEtt stort kålhuvud tänker
men inte på kålsoppa:
Det tänker på Afrikas milda frikadeller
hoppande lätt över savannen
Vad tänker en prinskorv på?
Det säger dess skafferiskrynklor:
Den tänker på Paleopsykologiska p ́Institutet i Princeton
-Och vitpepparn och sirapen
och de trevliga kryddpepparkornen
Nej korvar återvänd till ert ursprung!
Ja, prinskorv! Uppsluppna fläskkorv!
Återvänd till livet och ert villkor
som också är ändalykten:
Ja, vad tänker fiskarna på? Kul perspektiv.
SvaraRaderaHär ser vi hur inställningen till maten har ändrats på fem decennier. Matpoesin i Strountes fastnar i halsen på mig, som jag antydde i min strunt-puff igår (eller när det nu var). Det gör inte dina fiskeskapistiska strofer. De GÖR fiskpinnar av lax nuförtiden. Äckligt, meddelade min laxälskande gamla mamma häromdagen.
SvaraRaderaBra. :)
SvaraRadera